STRAFF

HÄR ÄR LÄNKEN TILL FILMEN

Brott och straff

STRAFF

I de grupper som ni ska arbeta ska ni, som förra gången, diskutera följande frågeställning och skicka in ert resultat till mig:

jenny2.westberg@edu.norrkoping.se

Lycka till!

• Vilka likheter och olikheter finns mellan Cesare Beccarias syn på straffets funktion jämför t med det svenska moderna samhällets syn på straffets ändamål?

• Lagregler stiftas av den offentliga makten, dvs av ett parlament, en kung eller annan offentlig makthavare. Moraliska regler däremot är samhällsinvånarnas allmänna uppfattning om rätt och fel, vilka inte finns nedskriven i lagen och alltså kan inga sanktioner utdömas för den som bryter mot en moralisk regel. Eftersom de svenska lagarna stiftas av folkets valda representanter i riksdagen är tanken att lagarna ska ses som de spelregler för samhället som folket på eget initiativ valt att leva efter. Avsikten är alltså att lagreglernas innehåll ska stämma överens med det som människor i allmänhet uppfattar som moraliskt riktigt. Lagar är ett viktigt styrmedel för att skapa det samhälle som önskas. Så gott som alla politiska förändringar i samhället genomdrivs genom att nya lagar stiftas. Av programmet framgick att statsmakterna i Polen bestraffar vissa handlingar som i Sverige inte är straffbelagda. Vad tror du är anledningen till det? Är det generellt så att det är den allmänna moraluppfattningen i ett land som är avgörande för vilka gärningar som straffbeläggs? Kan eller ska ett samarbete länder emellan, exempelvis EU-samarbetet påverka ett lands rättsuppfattning?

• Av programmet framgick att Polen har tre gånger fler fångar än Sverige relativt befolkningsmängden. (Antalet fångar i Sverige var 2011 dryga 5000 st.) Betyder det att Polen har tre gånger högre kriminalitet än Sverige? Vad menade Sarnecki när han sa att det är politikerna som bestämmer antalet fångar och inte själva brottsligheten? Vilka är de största skillnaderna mellan fängelserna i Sverige och Polen?

• USA är det land som toppat statistiken över antalet internerade. På 1920-talet satt 100 000 internerade i USA. 2011 var siffran 2,5 miljoner. Det betyder att 700 personer/100 000 invånare sitter i fängelse i USA. I Sverige ligger motsvarande siffra på ca 60 personer. Inledningsvis hörde vi att Polen har tre gånger fler fångar än Sverige och flest antal fångar i EU. Längst antal personer i fängelse är det i de nordiska länderna samt i vissa länder i sydöstra Asien. Hur kan detta komma sig? Är vi mindre kriminellt belastade i Sverige än i många andra länder. Är polackerna mer kriminella än andra nationaliteter?

• I vissa delstater i USA avrättas fortfarande människor. I Sverige avskaffades dödsstraffet i fredstid 1921 och i krigstid 1972. Inhuman behandling av fångar, bristfälliga och inkorrekta rättegångar, inskränkt yttrandefrihet, politiska fångar i fängelse - listan kan göras lång och visar att synen på straff skiljer sig avsevärt åt beroende på var i världen du befinner dig. Skulle mänskligheten tjäna på en samsyn på dessa områden eller finns ett behov av dessa olikheter?

• I programmet diskuterades sambandet mellan antal fängelser och antal internerade. Bland annat sades att om ett land bygger nya fängelser så kommer fängelserna att fyllas. Om ett fängelse styrs med hårda regler, så hittar man farliga fångar, menar forskare. Sveriges första riktiga fängelse byggdes 1624 på Riddarholmen. Idag har Sverige drygt 50 anstalter och Saltviksanstalten utan för Härnösand är det senaste byggda fängelset och har en mycket stor säkerhet. Anstalten byggdes efter den stora rymningsvågen 2004. Diskutera hur skapandet av ”rymningssäkra” anstalter påverkar kriminaliteten. Och hur kom det sig att fångantalet minskar i Finland när det stiger i resten av världen?

• ”Att det finns subkulturer och gängbildningar är ett naturligt resultat av att man låser in många grova brottslingar med sociala problem” är ett citat ur filmen ”Nyckeln till frihet”. Diskutera huruvida gängen bildas på fängelserna och sedan flyttar ut på gatorna eller om det är tvärtom? Eller kanske både och?

• Är det arv eller miljö som avgör om man blir kriminell? Vilken faktor är viktigast när det gäller förebyggande åtgärder?

BROTT

Brott och straff

HÄR ÄR LÄNKEN TILL FILMEN

I grupper om minst tre, max fem personer ska ni diskutera följande frågeställningar. En av er ska skriva ned era slutsatser och dessa ska mejlas till mig:

jenny2.westberg@edu.norrkoping.se

1. Att mörda och stjäla har nästan alltid varit brottsligt beteende om det inte skett i krigstider. Men dödar man civila i krig, eller själ från dem, är det numera ett brott mot folkrätten. Jerzy Sarnecki nämner i programmet tidelag som en gärning som tidvis varit förbjuden handling och tidvis accepteras av samhällets makthavare. Vad innebär tidelag? Och hur kan det komma sig att en gärning vissa årtionden eller århundraden varit straffbelagd och andra tider varit tillåten?

2. Finns det någon motsvarighet till favelorna i Sverige? Motivera ert svar!

3. Hur skiljer sig de kriminellt uppbyggda nätverken åt jämfört med traditionell brottslighet?

4. Av programmet framgår att de boende i favelorna är obenägna att bland in polisen vid våldsamheter, eftersom det då ofta blir problem. Ordningen sätts i gungning, eftersom gängen har sina egna hierarkier, sin egen dagordning och sitt eget regelsystem. ”Det är hundraåriga lagar som förts vidaremellan generationer”, säger en favelabo. Diskutera vad som kan hända om samhället inte reagerar på denna maktutövning från kriminella. Vad skiljer den svenska polisens sätt att hantera situationen i Ronna från det sätt polisen i Rio agerar? Kan ni se några fördelar respektive nackdelar med de olika tillvägagångssätten? Vilken var grunden till att Jerzy Sarneci och den svenska polisen menade med att det finns större möjligheten att komma till rätt med kriminella gängbildningar i Sverige än i Brasilien?

5. Av programmet framgår att kriminaliteten är hög i fattiga områden med blandad etnicititet. Forskning har visat att brottsligheten inte är kopplad till etnicitet utan till livet i fattigdom. Hur förklaras det? Hur viktigt är det med av samhälle ordnade sociala strukturer som håller samman människor?

6.Om ni skulle använda dig av de teorier vi jobbat med: hur skulle en anhängare av determinism förklara brottsligheten i favelorna, och hur skulle en anhängare av rational choice göra det? Vem tror ni har rätt i detta fall?

KLAR MED SKRÄCKSCENARIONA?

Då ska du börja arbeta med fallen i din bok Rätten och samhället.

Börja med att lösa uppgifterna 3:1- 3:9

Lycka till!!!

Tre skräcksenarior för en student

 Vilka rättigheter har du egentligen om du vill klaga?

Läs igenom följande skräckscenarion. Vad kan du göra i de följande situationerna? 

Tänk på att du måste motivera dina svar. 

Till din hjälp har du dels boken, dels nätet, men framför allt ska du fundera vad du tycker är rimligt!

Samarbeta gärna två och två!

Lämna in dina skriftliga svar till mig: jenny2.westberg@edu.norrkoping.se

Instruktion

1. Du är inne på din tredje timme hos frissan, och har redan hunnit avverka tre koppar kaffe och två gamla nummer av Hänt Extra. Äntligen börjar frissan se nöjd ut, själv är du mer tveksam men litar ändå på att pudelfrisyren lägger sig inom ett par timmar när alla stärkande vätskor har avdunstat, alternativt tagits upp av kroppen. Väl hemma reagerar din omgivning med förskräckelse. Kort sagt, du blir allt mer missnöjd och vill helst ha timmarna hos frissan ogjorda. 

Frågan är vilka rättigheter du har som konsument.

A. Kan du tåga in hos frissan och begära att hon/han gör om frisyren?

B. Kan du kräva att få pengarna tillbaka?

2. Du tog dig en tur till huvudstaden för att leta rätt på en balklänning. Trots en heldag i provhytten var det ingen klänning som föll dig i smaken eller som passade på din oproportioneliga kropp. Du åkte tillbaka hem med tom påse och börjar leta efter en klänning på nätet istället. I början av april hittar du en sajt där du specialbeställer en uppsydd balklänning efter dina egna mått. Fem dagar före studenten har balklänningen ännu inte kommit. 

A. Vad gör du och vilka rättigheter har du?

B. Vi leker med tanken att när klänningen väl kommer (fem dagar före studenten) är den felsydd och sitter som en säck potatis. Vad gör du och vilka rättigheter har du?

3. I din klass har veckans samtalsämne bland tjejerna varit balklänningen. Det är lite väl hysteriskt med alla kompisar som ska köpa eller sy upp en klänning. Du tycker att det verkar vara onödigt att satsa så mycket på en klänning som förmodligen ändå bara kommer att bli hängande i en garderob. Det slutar med att du hyr en ursnygg klänning till ett bara pris. Du känner dig som en filmstjärna på en Oscargala hela kvällen ända tills någon spiller ut ett glas rödvin på din klänning. Vad kan du göra?

A. Kan du bara lämna tillbaka klänningen utan vidare?

B. Är det något man bör fundera över innan man hyr?